2009-01-16
Frustrerande.... bara förnamnet!
I måndags ringde min kära dotter och informerade om att testerna/utredningen var klar - första bedömningen visar att hon lider utav utåtriktad ADHD. Jag som är nyfiken söker ju information, vilket jag gjort tidigt i det här skedet... hittade info om just ADHD och tyckte att det fanns likheter med hennes beteende... Hon skulle träffa en ny psykolog för att få en andra bedömning under veckan. Denna psykolog ringde mig idag, dels för att "intervjua" mig om hennes liv, dels för att återkomma efter en stund och informera vad han kommit fram till. Nu heter det en släng av ADHD och autism - ngn annan som börjar tänka på "Rainman"? Kan tilläggas att sådan är hon inte, psykologen säger att det finns flera typer av autism... så nu får jag söka info om detta för att förstå bättre. Kontentan blir ju att hon inte kan komma tbx till sin vanliga skola, för hon behöver struktur och tydliga regler - både hemma o i skolan. Saknar henne olidligt mkt och nu känns det som att hon aldrig kommer hem igen... Kan Ni förstå att det känns som att jag förlorat mitt barn.
I måndags ringde min kära dotter och informerade om att testerna/utredningen var klar - första bedömningen visar att hon lider utav utåtriktad ADHD. Jag som är nyfiken söker ju information, vilket jag gjort tidigt i det här skedet... hittade info om just ADHD och tyckte att det fanns likheter med hennes beteende... Hon skulle träffa en ny psykolog för att få en andra bedömning under veckan. Denna psykolog ringde mig idag, dels för att "intervjua" mig om hennes liv, dels för att återkomma efter en stund och informera vad han kommit fram till. Nu heter det en släng av ADHD och autism - ngn annan som börjar tänka på "Rainman"? Kan tilläggas att sådan är hon inte, psykologen säger att det finns flera typer av autism... så nu får jag söka info om detta för att förstå bättre. Kontentan blir ju att hon inte kan komma tbx till sin vanliga skola, för hon behöver struktur och tydliga regler - både hemma o i skolan. Saknar henne olidligt mkt och nu känns det som att hon aldrig kommer hem igen... Kan Ni förstå att det känns som att jag förlorat mitt barn.
Kommentarer
Postat av: Mona
Har läst nu Annika. Hemska saker som händer er ...
Tycker på något sätt att M är "på rätt väg" Förstår Din saknad, och oro över förlust, men försök att ta en dag i sänder.Det kanske kan bli bättre framöver om rätt hjälp finns. Tänker på er alla. Kram från mig ....
Trackback
